Sukhiwât Mountain Meditation Institute

Carsten som cyklar runt Sydamerika packar iordning allt for avfard

Vattning under uppsikt

Da Dennis och Carsten

Sjalvklart sa akte jag och Carsten pa att tomma skiten!

Sukhiwât Mountain Meditation Institute fran berget

Uppe pa toppen

Plocka mandariner direkt fran tradet, underbart!

En av dagarna gav sig jag och Carsten ut pa lite upptacksfard for att kolla laget runt stallet

Efter varje meditation sa skrev man ner hur det hade varit och sa vidare. Lite som en "meditationslogg"

Antligen fardig!

En av kvallarna va det grymt kallt sa vi satt inne i Da Dennis egna rum och mediterade framfor oppen eld

Julian skapar land

Linnea trampar lera till vaggblandningen som utover leran bestod av sand, halm och hastskit

Linnea och Julian hjalper till med maten

Carsten forbereder for dusch

Toaletten

06.00 en av morgnarna

Jag och Carsten gor plats at ett land

Fick lite hjalp med vaggen av Tine och Julian

Dags att bokstavligen ata smarta i 45 min

Fikatajm!

Pa huvudbyggnaden, till vanster ar killarnas hus och bredvid ar tjejernas, till hoger om det ar koket och langst till hoger ar toalett/dusch.

Det har inlagget kommer inte riktigt ratt i ordningen, om det skulle komma helt ratt sa skulle det ligga mot slutet av Samaipatainlagget, men men... sa kan det ga.

Julian hade redan innan han kom till Samaipata kollat upp ett "Buddist Tempel" som skulle ligga precis utanfor och tydligen vara den anda i Bolivia.

Jag, Linnea, Carsten fran Danmark/Nya Zeeland, en tjej fran Tazmaninen som heter Jen samt norskorna Heidi och Tine tyckte ocksa att det lat intressant sa vi bestamde oss for att hanga med upp och prata med munken, som visade sig vara en "ex munk" men som larde ut av buddismens grunder men med inspiration av Sri Nisargadatta Maharaj samt Krishnamurti. Vi tyckte det lat intressant och bestamde oss for att ge det en chans.

Det fanns tva hus, ett var for killarna och ett for tjejerna. Det var inte tillatet att bo i samma hus.

En dag kunde se ut enligt foljande:

06.00 Gongongen danade i trumhinnorna och det var dags att slapa sig ur sangen och bege sig till dagens forsta meditation a 45min.

07.00 En eller tva personer hjalper att gor iordning frukosten. Frukosten var alltid grot av havregryn med sorgho (mycket proteinrika fron), brunsocker, banan samt papaya. Till groten serverades aven kaffe. En riktigt hit maste jag erkanna, natt jag absolut kommer ta med mig hem. Ibland blandade han ut groten med majsmjol isstallet for havregryn och det var gott det med.

Efter frukosten tar nagon disken medans resterande borjar dagens arbete som kunde besta av att ransa land, plantera, samla frukt med mera. Jag rakade saga att jag hjalp till att gora en lervagg nar jag WWoof:ade i Argentina sa han satte mig och Linnea pa att tacka en av hans vaggar med lera.

10.00 Dags for dagens andra meditation, ibland pratade vi bara, ibland laste han hogt fran olika texter. Ofta natt fran Sri Nisargadatta Maharaj eller Krishnamurti.

11.00 Nagra hjalper till att forbereda maten. Valdigt enkel men god mat. Alltid salad med morot, gurka, tomat, sorgho(han hade det i allt) och med en pressad apelsin over och till det kunde det vara ris, kokt potatis, pasta eller kinowa(inte en aning hur det stavas).

Han kunde ha en bit ost i riset nagong gang, annars sa har jag levt som en vegan utan varken kott eller mjolkprodukter under tiden jag spenderade dar. Jag maste saga att jag har varken saknat kottet eller mjolkprodukter och jag kande mig faktiskt frachare och piggare nar det var dags att bege sig tillbaka till Samaipata. Sa for er dar hemma som pressar kott varje dag kan jag verkligen rekomendera att i allafall da och da ata vegetarisk eller till och med veganskt, om inte av nagon annan anldning sa bara for att det ar nyttigt och riktigt gott.

15.00 Da var det dags for den tredje meditationen. Det var forsta gangen jag mediterat och det var allt annat an enkelt. For det forsta sa inser man hur sjuk hjarnan ar och hur mycket den tanker och hur svart det ar att forsoka att inte tanka.

Som jag har forstatt det sahar langt sa handlar det mycket om att observera, allt ifran tankar som kommer till sensationer i kroppen och forsoka "se" pa dom. For det andra sa har jag spelat fortboll sedan jag var 6 ar gammal och inte varit allt for flitig pa att strecha vilket jag fick bota for "big time" under meditationen. Sitta kors med benen har jag aldrig klarat av och det ar fortfarande valdigt smartsamt. Alla hade vi problem med smarta pa ett eller annat satt aven om jag helt klart kande mig som den stelaste pinnen i ganget. Jag lyckades under nagra sessioner, speciellt mot slutet att observera smartan tills den faktiskt helt otroligt bara forsvann, en riktigt skon kansla. Aven om den nasta gang kom tillbaka igen...

16.00 Nagon eller nagra hjalpte till att ordna "fika" som bestod av te och brod som grannen alltid bakade och kom upp med och till det hade vi sylt som vi kopt med oss fran marknaden i Samaipata, valdigt gott, lite utav en hojdpunkt pa dagen.

18.00 Dagsen sista meditation och efter den sjong vi ibland lite sanger/mantror eller pratade om olika saker. Efter det var man ganska trott och jag tror jag gick och la mig innan 22.00 samtliga natter, kanske natt undantag men annars i regel tidiga kvallar. Efter ett tag kom man in i det och det var tillslut riktigt skont att ga upp tidigt och folja med solen upp.

det tog drygt 1 vecka innan man var inne i rutinerna och till och med tyckte det var "skont" att sitta och meditera.

Efter 3 dagar ville jag dra tillbaka. Jag med flera andra tyckte Da Dennis Trisker (exMunken namn)verkade vara en bitter man som inte riktigt verkade leva som han larde.

Jen var tvungen att dra vidare till La Paz efter 4 dagar for att mota upp nagra vanner och efter 1 vecka sa drog Heidi, Linnea och Julian ner ocksa. Sa kvar en vecka till blev jag, Carsten och Tine.

Det blev direkt annorlunda. Inget ont om dom andra men det blev nog lattare nar vi var lite farre personer och ju mer tid man spenderade med Da Dennis ju mer gillade man honom och han var en vis man med manga omvalvande tankar och teorier. En intressant manniska utover det vanliga.

Efter 2 veckor sa kande vi andra i allafall att det var dags att rora pa sig. Jag hoppas att min lathet inte tar mig utan att jag kan kolla upp och fa mer vagvisning nar jag kommer hem till Sverige. Nu har jag varit i Samaipata en vecka och jag har faktiskt satt klockan och gatt upp mellan 06.00-07.00 varje dag for att sitta mina 45 minuter. Med varierat resultat men jag har i allafall gjort det och ar det natt man inte ska ha nar man mediterar sa ar det forvantningar. Talamodet har man jobbat en del pa ocksa kan jag lova...

Annu ett aventyr fran pappa katt, pa aterseende!